My haters only have one advantage over me, They can kiss my ass, I can´t.

"This ain't football why the fuck they tryin' tackle me?"

Kategori: Thoughts.

Har hört mycket på slutet om att man ska välja en väg att gå men hur lätt är det då du hela tiden har en massa andra vägar att välja på längs den vägen du valt? Som människa är det svårt för vi är i grunden aldeless för nyfikna. Alla vägar som avviker från "din" väg är spännande och man kan inte riktigt låta dom va.
 
Hur kan man förlåta någon som inte ändrar på sig och som hela tiden fortsätter svika? Det innebär att man ska förlåta personen i fråga dagligen. Jag har problem med att förlåta en del människor, jag förlåter dom varje gång dom gör något nytt vilket blir var och varannan dag. Problemet är bara att det känns som att jag aldrig riktigt förlåter dom helt då jag hela tiden måste göra om det.
 
Det är så svårt att gå vidare medans allt annat runt om en står still..
 

Man ska inte styras av sina känslor sägs det, men jag anser att det är svårt för jag har så mycket sår i mig som konstant gör ont. Dom tas hela tiden upp på ytan och blir olika känslor, ilska, sorg, ensamhet osv. 
Jag har en kärleksfull, varm familj och ganska mycket andra människor runt om mig som bryr sig om mig. Men jag slutar ändå aldrig känna mig otroligt ensam, slutar inte känna att ingen bryr sig om mig och jag slutar inte känna mig oälskad. 
Alla dom där känslorna har ingenting med någon annan männniska att göra, det är inte det att dom inte visar det utan problemet är att jag inte kan ta till mig deras kärlek för jag anser inte att jag är älskvärd och jag anser inte att jag är något man behöver bry sig om.
 
Livet är komplicerat & jäkligt svårt. Hur gör man? Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Vilken väg ska jag välja? Kan jag sluta vika av på andra vägar? Har jag förlåtit någon även om jag måste fortsätta förlåta? Det finns otroligt mycket frågor i livet och så lite svar.
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: