Jag saknar alla gamla tider på bergetskolan! Jag vill tbx kan jag lova. Saknar mina före detta bästa vänner Matilda & Josefin också! Inget någonsin kommer kunna få dom minnena att bli sämre än något annat. Minns alla skoldagar då vi lekte häst i "lillskogen" vid bergetbacken, HAHA. Vilka minnen. Det var alltid jag, Matilda, Josefin, Elin, Ida & tvillingarna Emma & Frida som var med varandra på rasterna. Och sen på fritiden då jag var med Mallan, Sebbe, Robin & alla dom. Alltså shiit vad jag vill ha tbx så mycket.. Känns hemskt att jag blir så stor och minnena som nyss var något som va för bara några minuter sen känns det som. Dom blir till månader och månader blir till år. Herregud. Livet går alldeles för fort för att man ska hinna njuta av det som händer. Jag kan tänka mig att man blir lite deprimerad av att allt förssvinner.. Alltså allting går så himla fort man måste ju få inse att vissa saker fakitskt händer inte bara att det händer och sen ska det vara borta utan jag menar att man måste få smälta det. Alltså nä när jag skriver detta så känner jag att det snart kommer blir blött på mina kinder.. Kändes redan i början av den här texten att det kommer rinna tårar innan jag är klar. Nä men herregud min skapare. Skojja.. Men alltså nej jag kan inte skriva mer.. Hoppas att ni som läser bara kan tänka er känslan av hur underbart jag hade det.. Ni kommer aldrig, aldrig kunna uppleva den känslan jag har då jag skriver det här.. Men tänk om ni kunnat det. Då hade jag tyckt synd om er. För saknaden av den tiden med alla mina vänner är som salt i ett stort öppet sår. Så vill itne att folk ska känna som jag för det där. Men nu ska jag sluta skriva. Peace out sötnowsar ha det bäst!